Intervju: Arbetsplatsbeslutet kostar mer än du tror – och det märks inte på hyran
Maria Björsander möter bolag som planerar för framtiden men tar in arbetsplatsens betydelse för sent. Patrik Lund utvecklar fastigheter som ska hålla när verksamheter förändras. Tillsammans ger de en bild av vad det faktiskt kostar att vänta för länge – och vad som krävs av platsen för att det ska bli rätt.
Det finns ett mönster som återkommer. Bolaget har en plan för nästa tre år. Nya roller, förändrade arbetssätt, kanske en kulturförflyttning. Men när frågan om lokalen kommer upp är det ofta först när hyresavtalet närmar sig sitt slut – och då är tiden för att utvärdera alternativ, förankra beslut och göra ett verkligt strategiskt val betydligt mindre än många tror.
Maria Björsander har arbetat med uthyrning av kommersiella lokaler länge nog för att känna igen tecknen. De bolag hon möter i Park Central-processen är ofta stora nog att ha en professionell hantering av lokalfrågan – men det är inte alltid det räcker.
– Jag upplever ofta att en lokalansvarig har svårt att få ledningens fokus tidigt i processen. Frågan aktualiseras först när man har en kontraktsutgång som behöver hanteras. Och i dag, när det finns många alternativ på marknaden och betydligt fler funktioner inom bolaget har åsikter i frågan, tar beslutsprocessen lång tid.
Det skapar ett handlingsutrymme som är mindre än de flesta tror. Med uppsägningstider på två till tre år är konsekvensen att bolag som börjar planera när kontraktet löper ut i praktiken redan har missat chansen att göra ett aktivt val.
“Faktum är att jag träffar många företag som inte ens har läst sitt hyresavtal. Man vet inte vilka villkor man har att förhålla sig till.”
Frågan handlar sällan om hyran
En av de vanligaste missuppfattningarna i lokalbeslut är att det handlar om kostnaden per kvadratmeter. Maria Björsander utmanar den bilden i nästan varje samtal hon har.
– Om bolagen lyfter blicken så finns möjligheterna att få en betydligt bättre yteffektivitet, lägre personalomsättning, bättre driftskostnader och en mycket högre servicegrad vid en flytt. Varumärkesbyggandet påverkas ofta positivt. Det är saker som sällan syns i en ren hyresjämförelse.
Det hon ser i de samtal där bolag ändå väljer att stanna kvar i befintliga lokaler är att kostnaden inte försvinner – den förflyttas bara. Från hyreskontot till andra delar av organisationen som är svårare att räkna på.
“Svårt att rekrytera, innovationskraften sänks, svårt att utveckla företagskulturen i rätt riktning och i slutändan leder det till att tillväxten uteblir.”
— Maria Björsander
Hon är tydlig med att det inte alltid handlar om att flytta. Men det handlar nästan alltid om att göra ett medvetet val. Och det kräver att frågan tas upp i rätt tid, med rätt personer i rummet.
– Det blir tydligt att de som förstått kopplingen ser till att involvera fler beslutsfattare i processen. VD, ekonomiansvarig och HR-chefer, samt representanter för olika personalgrupper. Arbetsplatsfrågan är inte längre bara en fastighetsfråga.
Det finns ett konkret exempel hon återkommer till. Ett bolag vars anställda hade stora svårigheter att hitta sätt att samarbeta. Problemet gick att koppla direkt till att de satt i föråldrade lokaler.
“En flytt var helt enkelt helt nödvändig för att lösa deras möjligheter att samarbeta. Att genomföra stora förändringar är svårt om man sitter kvar i gamla lokaler.”
— Maria Björsander
Att bygga för det som inte hänt än
Patrik Lund har arbetat med fastighetsutveckling länge nog för att veta vad som händer när en byggnad inte kan följa med sin hyresgäst. Det är en av de grundläggande insikterna bakom hur Park Central har planerats.
Hans utgångspunkt är enkel men ovanligt konsekvent genomförd: en flexibel byggnad är en byggnad som har möjligheten att möta upp hyresgästens behov av förändring. Deras förändrade arbetssätt ska inte begränsas av husets fastslagna strukturer.
“Väggar behöver kunna flyttas och interiöra materialval ska inte begränsa dessa möjligheter. Det är det konkreta i flexibilitet – inte ett abstrakt löfte.”
Vad händer när det inte fungerar? Patrik Lund beskriver ett förlopp han sett upprepas.
– Initialt blir det kanske en omedveten begränsning. Man försöker kompromissa för att hitta lösningar som inte alltid är de mest optimala. Över tid blir det allt tydligare att lokalerna inte lever upp till de krav och förväntningar man har, och en flytt kommer allt högre upp på agendan.
Det är också därför coworking är en integrerad del av erbjudandet i Park Central. Inte som ett sidospår utan som ett konkret sätt att hantera den flexibilitet som ett fast hyreskontrakt inte kan ge.
“Coworking-ytorna ger möjligheter att hantera flexibilitet. Det är ett lätt sätt att få tillgång till ytor som bara används under begränsade perioder.”
— Patrik Lund
Vardagen är större än arbetsdagen
Park Central är inte ett kontor med tillgång till kollektivtrafik. Det är en fastighet som byggs ovanpå en tunneluppgång, som en del av ett stadsbygge kvarter för kvarter. Den distinktionen är inte marknadsföring – det är en praktisk konsekvens av hur projektet planerades.
– Vi har fått möjlighet att vara med och bygga stad ett kvarter i taget, säger Patrik Lund. Det skapar förutsättningar för väl genomtänkta miljöer – inte bara för dem som har huset som sin arbetsplats, utan även för övriga personer som reser till och från platsen och som besöker stadsdelen i andra sammanhang.
Det förändrar också vad en arbetsdag faktiskt kan innehålla. Patrik Lund beskriver det som att Park Central är byggt för att rymma hela vardagen, inte bara de timmar man sitter på sitt kontor.
“Det ska vara enkelt att ta sig till och från arbetsplatsen – oavsett om man kommer med tåg, cykel eller bil. Samtidigt behöver arbetsplatsen stödja dagar fyllda av möten, dagar med enskilt fokuserat arbete och dagar som ställer krav på kreativitet – allt detta i kombination med vardagens behov: gå till tandläkaren, lämna in något hos skräddaren eller reparera cykeln.”
— Patrik Lund
Det är en princip som är enklare att säga än att genomföra. Men den hänger ihop med hur Patrik Lund ser på vad organisationer egentligen väljer när de väljer en arbetsplats.
– Idag är lusten och möjligheten att göra mer än att bara gå till sin arbetsplats väldigt viktig. Vi vill vara del av ett sammanhang, få inspiration och energi av andra miljöer än bara kontorsmiljön. Det är en fråga som har förändrats mycket de senaste åren.
Vad ett aktivt val innebär
Maria Björsander engageras mest av de samtal där ett bolag verkligen har ett behov av förändring – och där hon kan vara del av det arbetet från ax till limpa.
– Att få vara med och uppleva hur bolaget förändras i och med flytten. Och att se hur husen vi skapar faktiskt fylls av verksamheter, av människor som skapar liv och rörelse – både i husen och stadsrummen runt omkring.
Patrik Lund avslutar med ett råd till de organisationer som ännu inte tagit ställning.
“Gör ett ordentligt förarbete. Se till att koordinera ert varumärke, er kultur och era arbetstagare. Vad är viktigt, vad ska prioriteras? Kan vi som arbetsgivare genom vårt val av kontor sticka ut i jämförelse med andra företag? Säkerställ att ni har en långsiktig plan och fundera på om dessa faktorer kan mötas upp i det alternativ ni väljer.”
— Patrik Lund
Det är ett råd som pekar mot samma sak som Maria Björsander ser i sina kundsamtal: arbetsplatsen är inte en fastighetsfråga. Den är en strategisk fråga. Och den behöver behandlas som en.
Maria Björsander arbetar på NCC Property Development och är ansvarig för uthyrning av kontor. Patrik Lund är ansvarig fastighetsutvecklare på NCC Property Development. Båda arbetar med Park Central i Göteborg som har planerad inflyttning under 2027 och 2028.
Vill du veta mer om Park Central och det nya arbetslivet som växer fram? Hör av dig till oss så berättar vi hur du kan bli en del av en arbetsplats som funkar som du.
