18 april 2024

Långläsning: Första pusselbiten i ett nytt Göteborg – om huset som bokstavligen håller Västlänken på plats

En sista pusselbit som bokstavligen håller Västlänken på plats. En första pusselbit i ett helt nytt Göteborg. En signaturbyggnad som berör – med högsta möjliga miljöcertifiering. På en plats under omfattande transformation hoppas personerna bakom Park Central att huset kan bli en del av det nya Göteborg som nu växer fram.

I en provisorisk bodetablering i det som snart kommer att bli den nya stadsdelen Centralstaden, ett stenkast från där Park Central börjar ta form, sitter Åsa Vernersson vid ett bord i matsalen. Den ljuddämpande heltäckningsmattan håller precis på att läggas.

På ytan är det svårt att föreställa sig hur radikalt annorlunda hela den här platsen kommer att se ut om några år. För Åsa, som är projektchef för Park Central, har förändringen redan börjat. 

– Jag tror inte att det är enkelt att göra sig en bild av hur det kommer att se ut i den här delen av centrum om tio år. För det krävs det att vi kommer i gång och att det byggs på riktigt. 

"Vi är först ut i den framtida stadsutvecklingen. Det är jätteroligt, men det kräver sitt hus – som både berör och förtjänar sin centrala plats i staden"

150 meter lång och 40 meter bred, med en mäktig takpark och via Västlänken direkt uppkopplad mot regionens 1,7 miljoner invånare kommer ingen göteborgare kunna undgå Park Central. I april 2027 blir man, tillsammans med det nya stationshuset, de första byggnaderna på plats i en del av staden som inom några år blir svår att känna igen.

– Vi är först ut i den framtida stadsutvecklingen. Det är jätteroligt, men det kräver sitt hus – som både berör och förtjänar sin centrala plats i staden, säger Åsa.

Hon vänder sig om mot fönstret och pekar ut mot det som idag fortfarande är en byggarbetsplats med baracker, lyftkranar, uppstickande betongkonstruktioner från Västlänken och stora öppna ytor. 

– Alternativet hade varit att bara fylla på med massor och missa tillfället att möjliggöra för stationsnära bebyggelse. Det hade verkligen varit tråkigt! Vi vill att staden ska utvecklas och skapa fler platser där människor kan mötas.

Tyngd och hållbarhet i fokus

Platsen nordöst om den nuvarande Centralstationen är unik på fler sätt än sitt centrala läge. Faktum är att hela Park Central kommer att vara grundlagd ovanpå Västlänken. Med tågstationens östra uppgång i Park Central bidrar huset till att resenärer och besökare i Göteborg direkt kliver in i en levande stadsmiljö när de hoppar av tåget. 

Det ger en tyngd i stadskärnan. Tyngd är också bokstavligen ett av skälen till husets placering.

Stora delar av centrala Göteborg vilar på en lergrund, på sina håll över 100 meter djup. Ett faktum som göteborgare och byggbolag under lång tid känt till och fått förhålla sig till. Leran är ingen omöjlighet, men ställer speciella krav på den som bygger. 

På grund av det höga grundvattentrycket skulle tunneln, långsamt över tid, flyta upp utan en tyngd som håller den på plats. Att förhindra det är ett av Park Centrals syften.

Array
Ritning på stompelarna i Park Central

Att det blir just ett hus som placeras ovanpå tunneln har alltid varit en ambition för Staden och Trafikverket som bygger Västlänken. Viljan att skapa en levande stadsdel i anslutning till stationen har varit stark.

– Det är klart att det är dyrare att bygga ett hus än att tynga ned på andra sätt, men det ger en bättre stad och på längre sikt så ger det även större ekonomiska fördelar. Den positiva bilden tycker jag är jätteviktig att lyfta, att man gemensamt faktiskt tänkt till för att bygga en stad och överbrygga barriären mellan centrum och vattnet som funnits på den här platsen under så lång tid, säger Åsa Vernersson.

För att lösa uppgiften har man varit tvungen att placera stompelarna i Park Central ovanpå perrongens pelare för att föra ned lasterna till Västlänkens bottenplatta. I slutändan har man lyckats med en teknisk lösning som fungerar över tid. Tillräckligt lätt för att inte åsamka sättningar – tillräckligt tung för att hålla tunneln på plats. 

Under planeringen av bygget har den stora mängd betong som krävs för att tynga ned huset setts som en utmaning och framkallat en vilja och ambition att göra hållbara val där det är möjligt. Med betyget BREEAM Outstanding, högsta möjliga inom i miljöcertifieringssystemet BREEAM-SE, har man visat att det går att prioritera positiva ekologiska lösningar – även under tuffa förhållanden.

Men vägen dit har inte varit enkel och utmanat projektet genom åren att hitta kreativa lösningar på svåra problem. 

– Det ligger ett långt planeringsarbete bakom. Det har varit stora tekniska utmaningar där vi både fått tänka nytt och tänka om. Det är alltid mycket beräkningar och saker att säkerställa. Det gäller särskilt när man bygger saker på varandra, säger Åsa.

"Vi behövde någon som kunde tänka utanför boxen – utmaningen var bara att det var så mycket box"

Begränsningarna födde nytänk

I byggprojekt med många olika delar och aktörer blir de formella processerna inte alltid helt enkla. Olika lagstiftningar ger olika förutsättningar. Eftersom Västlänken går på en järnvägsplan har den delen av bygget alltid legat steget före Park Central, vars förutsättningar bestäms i detaljplanen. 

Pelarplaceringar och gränser för högsta och lägsta vikt för Park Central fick låsas – långt innan huset ens hade ritats. 

Dessutom behövde det framtida husets skelett, eller stomme som det egentligen heter, räknas på i ett mycket tidigt skede redan innan man visste hur huset skulle se ut.

– Vi hade extremt snäva förutsättningar för att möjliggöra en annan byggnad, säger Peder Bodén, huvudkonstruktör från ELU Konsult AB, som tillsammans med sina kollegor fick i uppgift att säkerställa bärverkets hållfasthet och beständighet.

Att uppgiften var okonventionell insåg konstruktörerna tidigt.  

– I det här projektet var det helt omvänt. Vanligtvis skissar arkitekten på rumsbildning och byggnadskropp som vi försöker förverkliga ingenjörsmässigt, här var det vi och bärverket som satte ramarna.

För att möjliggöra det stora huset ovanpå tunneln sökte de inspiration från två andra typer av konstruktioner, som har förmågan att hantera ovanligt långa spännvidder. Förhoppningen var att kombinationen skulle generera någonting hållbart, stabilt – och nytt.

– Vi tittade på bjälklagselement som normalt finns i moderna parkeringshus, som möjliggör parkering på stora fria ytor – och fackverksbroar i stål som har väldigt långt mellan sina brofästen. Kombinerar man dessa får man en väldigt bra produkt, säger Peder Bodén.

För att testa hypotesen använde man sig delvis av topologioptimering för att illustrera och beräkna de kortaste lastvägarna mellan de runt 40 givna pelarplaceringarna ned i Västlänken. Tillsammans med egna beräkningar landade man tidigt i att den inslagna vägen var den rätta.

– Det var en utmaning att överbrygga byggnadens struktur, att få ned lasterna i punkterna på ett rationellt sätt, i och med att det var så glest. Det fanns å andra sidan stora möjligheter för oss att minimera materialåtgången genom nämnda metoder. Men där stramade vi åt förutsättningarna för arkitekternas frihet ytterligare, säger Peder.

Åsa Vernersson beskriver hur hon själv kände att alla fasta förutsättningar riskerade att begränsa kreativiteten för den som skulle få i uppgift att gestalta huset. Det i sig skulle äventyra ett av huvudsyftena med Park Central – att bli en signaturbyggnad som berör. 

– Vi behövde någon som kunde tänka utanför boxen – utmaningen var bara att det var så mycket box.

"Det är första gången jag varit med om så mallade förutsättningar i den här utsträckningen."

”Det blev en sporre för oss”

På Prinsgatan i Linnéstaden står en rad husminiatyrer i en monter intill ett panoramafönster. På skärmar syns visionsbilder av planerade byggen i Göteborg. För arkitekterna på Krook & Tjäder är stadsutvecklingen en del av affären. 

På ett bord alldeles i närheten står en modell av Park Central – avsevärt större än övriga miniatyrer vid fönstret. Även i förminskad skala är Park Centrals storlek påtaglig. 

Pontus Orrbacke, arkitekt och delägare på Krook & Tjäder, minns vad han tänkte när han första gången fick se förutsättningarna för att kunna rita ett hus ovanpå Västlänken. 

– All grundläggning var redan gjord, så det fanns inga marginaler att gå varken en decimeter eller par centimeter åt något annat håll än vad som var tänkt. Det är första gången jag varit med om så mallade förutsättningar i den här utsträckningen.

Array
Tidiga handskisser på Park Central från arkitekterna Krook & Tjäder

Som en av tre arkitektbyråer tillfrågades Krook & Tjäder att lämna ett tävlingsbidrag på hur nya Park Central skulle kunna se ut. Efter ett par månaders arbete vann till slut byrån med ett bidrag som i stora drag kommer att bli det färdiga huset om tre år. 

De fasta förutsättningarna visade sig vara en tillgång. 

– Det blev en sporre för oss. Klart att man skulle kunna sitta och svära för sig själv över hur vissa stag går genom huset, men kniviga situationer och begränsningar gynnar arkitekturen. Jag tror att det är nästintill omöjligt att veta när man lyckats om man inte kan mäta sin insats mot någon form av motstånd, säger Pontus.

Att Krook & Tjäder tidigt såg potentialen i Park Central som en förlängning av staden tror han spelade en avgörande roll för varför de till slut fick uppdraget.

– Park Central är på något vis både en passage och ett hus. Vi ville skapa en publik känsla, genom en portik som tillhör gatan mer än huset. Det är ett stadsmotiv man kommer att passera igenom. Därför behöver det upplevas som just det och inte enbart som en ingång till ett hus.

Array
Tidig konceptskiss av Park Central från arkitekterna Krook & Tjäder

Stoltheten över ett framväxande Göteborg

För personerna bakom Park Central är det tydligt att det här projektet handlar om mer än ett hus. Det är början på ett nytt Göteborg. En möjlighet att överbrygga barriären mellan centrum och vattnet. En chans att skapa någonting beständigt på en plats som just nu genomgår en radikal förändring. 

– Jag har alltid känt mig väldigt trygg i att det här huset kommer göra sig väldigt bra där. Varje gång jag åker förbi vägen vid byggarbetsplatsen så tänker jag ”shit, vad roligt när det här börjar ta form”, säger Pontus Orrbacke. 

För Peder Bodén är platsen en del av den dagliga cykelrutten till och från jobbet. Han säger att han länge känt att platsen, trots sitt centrala läge, har känts som en baksida av centrum. 

– Det finns såklart de som har en del negativa känslor kring Västlänken och området just nu, mycket beroende på att det är en byggarbetsplats. Ibland önskar jag att jag skulle kunna förmedla till andra den positiva bild jag har av hur området kommer att se ut. Jag är genuint stolt över det är projektet.

För Åsa Vernersson innebär byggstarten av Park Central att man är ett steg närmare att få göteborgare att förstå vilken förändring som staden har framför sig. Visionsbilder och detaljplansskisser i all ära – det är konkreta byggnader och hus som berör som verkligen går att greppa.

– Det är en jätteutmaning för stadens invånare att alltid bara höra om stadsutveckling. Platsen kommer att vara en stor byggarbetsplats under lång tid, men jag tror att Park Central kan skapa ett lugn i området. Som en första vacker byggnad som syns på långt håll från Gullbergsvass, Hisingsbron och det nya stationshuset.

 

Vill du veta om Park Central och det nya arbetslivet som växer fram? Hör av dig till oss, så berättar vi hur du kan bli en del av.

Upptäck mer

Relaterade inlägg

Kontakta oss